Välj rätt förband: Utgå från sårläkningsprocessen

Föreäsning om att välja rätt sårförband
Hur väljer vi rätt förband och hur påverkas förbandsvalet av den ekonomiska aspekten inom vården?
Hur kan sårläkningsprocessen vägleda oss i valet av rätt förband?

Sårbehandlingssymposium är den årliga sammankomsten där vårdpersonal, föreläsare, branschexperter och utställare möts på en två dagars konferens i temat ”svårläkta sår”.
Konferensen lyfter nyheter och trender, likväl som den belyser kunskap och insikter i hur vi idag ger effektiv vård och behandlar sår.
Programmet är späckat med ämnesfokuserade föreläsningar och fikapauserna spenderas bland utställarna i monterhallen som visar sårbehandlingsrelaterade produkter.

En av de omtyckta föreläsarna under Sårsymposium 2022 var Susanne Dufva. Susanne har en lång bakgrund inom vården och är idag specialistsjuksköterska inom onkologisk vård på Sårcentrum, Södersjukhuset och är ordförande i ”Sårsjuksköterskor i Sverige, SSiS”.
Under Sårsymposium föreläste Susanne i flera av programpunkterna och vi lyckades fånga henne för en intervju efter hennes föreläsning om ”sårläkningsprocessen och förband”.

Förband anpassade efter sårläkningsprocessen

Det märks att Susanne har en gedigen erfarenhet. Hon pratar öppet och rakt om sårbehandling och inte minst om vikten av fastställd diagnos som en viktig del att ha på plats innan vi börjar fokusera på förbandsgrupper och förband.
Susanne poängterar att det inte finns ett specifikt förband vi bör använda, utan snarare att välja rätt förbandsgrupp utifrån var såret befinner sig i sårläkningsprocessen.

– Det är av betydelse vilken förbandsgrupp vi använder. Vi bör välja produkt utifrån hur såret ser ut och utgå från sårläkningsprocessen med dom olika faserna; koagulationsfasen, inflammationsfasen, nybildningsfasen och mognadsfasen. Här är det viktigt att vi inte har samma produkter under hela resan.

Det finns flera viktiga delar att tänka på när vi står i valet att välja förband. Susanne beskriver att mängden sårvätska avgör vilken förbandstyp du bör använda.

– I de första faserna, koagulationsfasen och inflammationsfasen, är det helt naturligt att såret ska renas och då vätskar det alltid väldigt mycket. Det är då viktigt att vi använder en superabsorbent.

Ett superabsorberande förband har egenskaper som är anpassade för att ta hand om stora mängder vätskor. En bra superabsorbent har också förmåga att kapsla in vätskan inuti förbandet och ligger därför inte blöt mot patientens hud vilket gör det till ett utmärkt val för den tidiga, renande inflammationsfasen.
När såret har renats minskar mängden sårvätska och en granulationsvävnad (nya hudceller) bildas, vilket tar såret vidare in i nästa fas i sårläkningsprocessen, nybildningsfasen.

– Här ska vi använda en produkt som ska skydda den ömtåliga nya huden och inte störa läkningsprocessen. I denna fas ska vi inte behöva byta förband så ofta och det finns här otroligt många bra polyuretanskumförband att välja bland, berättar Susanne.

När såret väl har läkt är det lika viktigt att fortsätta skydda såret. Såret befinner sig under en lång tid i den så kallade ”mognadsfasen”.

– Det kan ta 1-2 år innan såret blir så hållfast och läkt som möjligt. Ja, så lång tid tar det. I början är det därför viktigt att vi skyddar det nyläkta området för att inte av misstag skava sönder huden när patienten till exempel tar på och av kläderna, fortsätter Susanne.

Att som sjuksköterska vara observant på sårets behov och fas i sårläkningsprocessen ger alltså en riktning till vilket förbandsalternativ som lämpar sig bäst där och då; att ta hand om sårvätska, att stötta en optimal sårläkningsmiljö eller att skydda såret.

I den stora guiden om bensår riktas huvudfokus mot venösa sår; från orsak och uppkomst till läkningsprocess och eftervård.

Ange dina uppgifter i formuläret så skickar vi guiden till din mejl.


Ekonomi och förband

Susanne Dufva diskuterade även ekonomiaspekter i sin föreläsning. Både personalkostnader och inköpskostnader skulle kunna minskas i kommuner och regioner genom ökad kunskap om förband och sårbehandling.

– Ofta stirrar vi oss blinda på styckpriset för produkter och förband. Detta gör att många arbetsplatser bestämmer sig för att inte köpa in de allra dyraste förbanden för inköpskostnaderna då blir väldigt höga. Det innebär att vi får utföra sårbehandling oftare för att vi använder förband som inte är anpassade till patientens sår. Dock missar man hur ofta man istället då behöver besöka patienten för att man har köpt in förband som inte passar till den gruppen patienter som har sår, menar Susanne.

Hon fortsätter:

– Detta innebär att patienten behöver komma till vårdenheten väldigt ofta, eller så behöver vårdpersonalen ta sig till patientens hem. Detta kan då ske onödigt ofta om vi inte har tillräckligt bra produkter som inte håller måttet. Produkterna är billiga men inte bra för patienten.

Susanne menar att ett förband som är utvalt efter patientens diagnos och sårets fas i sårläkningsprocessen kan bespara både tid och resurser, medan ett felaktigt förbandsalternativ snarare kan förlänga tiden för en möjlig sårläkning.

– Perioden för sårläkning kan bli att såret överhuvudtaget aldrig läker, eller att det tar onödigt lång tid för såret att läka, men framförallt, patientens livskvalité blir lägre. Patienten ska inte lida i onödan.

Susanne beskriver vidare om den ersättningsmodell som finns vid sårbehandling:

– Idag får vi ersättning oavsett om patienten kommer till oss eller om vi besöker patienten. Ekonomiskt får vi ersättning varje gång vi träffar en patient med sår och utför sårbehandling, men ser inte vinsten av att den här personen får ett sår som läker.

Slutligen tar Susanne ett grepp om personcentrerad omvårdnad, där patienten är i fokus.
Hon beskriver att vårdpersonal ofta kan vara snabba med att föreslå den bästa lösningen, ge råd och information, men glömmer bort att låta patienten få komma till tals.

– Patienten har ofta ett annat perspektiv. De känner sig själv bäst och därför tycker jag att det är viktigt att vi börjar med att ställa en öppen fråga så patienten själv får berätta hur det är, då behövs inte så många fler frågor. Att de öppnar upp sig och berättar ger ofta en bra ingång för att förstå hur vi kan hjälpa patienten som vi har framför oss.

Susanne avrundar:

– Lyssna. Två öron och en mun. Det är bra att lyssna dubbelt så mycket som du pratar, säger Susanne med glimten i ögat.